SOCIAL KLASS
Barn växer upp i olika livssituationer med olika resurser, erfarenheter och möjligheter. Det kan märkas i samtal, lekar och i vad barn berättar om sin vardag – och påverka allt från materiella förutsättningar och fritidsvanor till självkänsla och delaktighet i gruppen.
Skillnader i livsvillkor är inte alltid synliga, men kan få betydelse för hur barn deltar i gemenskapen. I småbarnspedagogiken behöver vi därför vara uppmärksamma på hur både normer och faktiska levnadsförhållanden formar barns vardag. Det kräver att vi granskar våra rutiner och skapar en miljö där ingen hamnar utanför på grund av sin livssituation.
Material för vuxna
PODD
Social klass - spelar den någon roll i småbarnspedagogiken?
Hur påverkar ekonomiska och sociala skillnader barns vardag i småbarnspedagogiken? Maria Saloranta och Pia Mikander från Helsingfors universitet samtalar om social klass, normer och inkludering utgående från forskning och konkreta exempel. Finns även på Spotify och Apple Podcasts.
Vem känner sig utanför? Om social klass, barn och vardag
Hur påverkar social klass barns vardag i småbarnspedagogiken? Jenny Åkerlund och Filippa Belfrage samtalar om barns uppväxtvillkor, socioekonomiska skillnader och likabehandling. Finns även på Spotify och Apple Podcasts.
Reflektionsfrågor för podden
Börja gärna med egen reflektion innan ni diskuterar frågorna tillsammans i arbetslaget. Utgå från konkreta situationer och vardagliga möten. Välj de frågor som är mest relevanta för er!
En del frågor kan kännas svåra eller väcka olika tankar och erfarenheter. Syftet är att tillsammans reflektera över situationer, normer och arbetssätt som påverkar barnens vardag. Frågorna kan hjälpa oss att synliggöra våra egna mönster i vardagen, ta tillvara barnens perspektiv och utveckla verksamheten vidare. Längst ner på sidan finns tips på vidare läsning och boktips för barn.
-
Vad fastnade särskilt hos dig i podden?
Kände du igen situationer eller exempel från din egen vardag?
Var det något som fick dig att stanna upp eller tänka efter?
Vilka erfarenheter och föreställningar kring social klass bär du med dig?
-
Vilka tankar väckte podden hos oss?
Hur talar vi om till exempel kläder, mat, fritidsintressen, resor eller boende tillsammans med barnen?
Vilka värderingar förmedlas i vardagliga kommentarer och situationer?
Hur reagerar vi när barn jämför sig med varandra?
Har vi föreställningar om “det vanliga” eller “det normala” i vår verksamhet och i vårt sätt att prata om familjer, hem och barns vardag?
Hur tror vi att barnen uppfattar vårt sätt att tala om och bemöta olika livssituationer och familjer? Finns det risk att vissa barn känner sig utanför?
Finns det situationer där vi riskerar att missa eller inte förstå barns och familjers oro, skam eller ekonomiska svårigheter?
-
Barnens perspektiv kan synliggöras genom observationer, samtal, lek, dokumentation och vardagliga situationer.
Hur tror vi att barnen själva upplever skillnader mellan barn och hur märks det i lek, relationer eller samtal?
Finns det barn som lättare hamnar i bakgrunden?
Vilka livssituationer, familjebilder och vardagserfarenheter möter barnen i våra böcker, bilder, lekar och exempel?
-
Finns det situationer där vi kunde bemöta barn eller familjer på ett annat sätt?
Finns det små saker i vardagen som kunde göra att fler barn och familjer känner sig inkluderade?
Finns det något barnen uttryckte som vi vill ta med oss vidare i vårt arbete?
Vad fungerar redan bra hos oss?
Vad skulle vi vilja utveckla eller förändra?
Vad kunde vara ett första konkret steg i vardagen?
-
Diskutera eller skriv ner:
Vilket område vill vi börja utveckla?
Varför är det område viktigt och vad vill vi uppnå?
Vad fungerar redan bra inom det valda område och vad kan vi bygga vidare på?
Vad behöver vi utveckla eller förändra inom det valda området?
Vad vill vi pröva i vardagen?
Hur märker vi om förändringen fungerar?
När följer vi upp och vem ansvarar för att arbetet går vidare?
Undervisning för barn
BERÄTTELSE
Diamanter, guld och stora paket
Trina vill att hennes födelsedag ska firas med glitter, guld och stora presenter. För Tette blir förväntningarna svåra att leva upp till och han börjar fundera på vad som egentligen behövs för att alla ska kunna vara med.
Instruktioner för arbete med berättelsen
Berättelserna kan läsas digitalt, där bilderna, bildstödet och frågorna klickas fram i takt med läsningen. Alternativt kan hela materialet skrivas ut och användas i samlingen eller i mindre grupper.
Berättelsen har 5 illustrationer. Det finns även gemensamma illustrationer för alla berättelserna (karaktärerna), som pedagogen kan använda för att påminna barnen om vad karaktärerna heter och vilka som är med i dagens berättelse.
Till varje berättelse finns det frågeställningar som underlag för diskussion i barngruppen. Frågorna är uppbyggda så att de går från det konkreta, det som berättelsen handlar om, till det större, till de mer öppna frågorna, som kan upplevas svårare. De inledande frågorna kan med fördel ställas under berättelsens gång, för att försäkra förståelsen hos alla lyssnare. Vissa berättelser har även fördjupande frågor. Tanken är att frågorna på så sätt lätt kan anpassas till barngruppens ålder och förmåga.
Till varje berättelse hör visuellt stöd. De visuella stöden används så att alla barn ska förstå innehållet i sagorna. Pedagogen kan peka på de visuella stöden medan hen läser om det finns behov. Vid diskussionen tillsammans med barnen ska de visuella stöden vara med som ett verktyg för att säkerställa alla barns delaktighet. Låt barnen peka på bilderna om de inte vill uttala sig högt.
Längden på varje session uppskattas till ca 25-40 minuter beroende på barngruppen och hur djupt man önskar gå i diskussionerna.
Ordet “pedagog” används här som en gemensam benämning på alla som jobbar inom småbarnspedagogiken för enkelhetens skull.
Tips
Speglar är bra att ha - så att barnen kan se sig själv och sina känslouttryck då man talar om känslor.
Läser man berättelsen digital så kan man klicka på bilderna för att visa dem större.
VIDARE LÄSNING
Vetenskapliga artiklar:
Encounters with social class in class-evasive ECEC : Staff's and children's experiences (på engelska)
Ny finländsk forskning som visar hur ekonomiska och sociala skillnader mellan barn påverkar lek, relationer och vardagliga situationer i småbarnspedagogiken. Studien visar också att personal ofta vill behandla alla lika men samtidigt har svårt att se hur social klass påverkar barnens erfarenheter.
Maria Saloranta, Jan-Erik Mansikka, Gunilla Holm & Monica LondenKlassmärkt barndom - en etnografisk studie om social ojämlikhet i förskoleklassen (på svenska)
En forskningsartikel som visar hur sociala och ekonomiska skillnader mellan barn kan synas i små vardagliga situationer i förskolan, till exempel i lek, matsituationer, utflykter och i vilka erfarenheter barn får möjlighet att dela med gruppen.
Lina Alm & Ylva Odenbring
Boktips för barn
Veckan före barnbidraget
Elin Johansson , Ellen EkmanVeckan före julafton
Elin Johansson , Ellen EkmanHemma hela sommaren
Elin Johansson , Ellen EkmanHemma hos Harald Henriksson
Uje Brandelius, Clara DackenbergLiten
Stina Wirsén
För äldre barn:
Tilly som trodde att...
Emma Adbåge, Eva StaafNär Åkes mamma glömde bort
Pija Lindenbaum
Producerat av Moilo, med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska Kulturfonden i samarbete med Helsingfors universitet och Stiftelsen Sedmigradsky. © 2026 Moilo.