MAKTHIERARKIER
I småbarnspedagogiken har vuxna ansvar och beslutsmakt. Det innebär att vi sätter ramar och fattar beslut som påverkar barnens trygghet och deras möjlighet till inflytande i vardagen.
Makt syns inte bara i regler och rutiner, utan också i vardagliga handlingar, i hur vi talar till barn, hur vi tolkar deras signaler och i vilken utsträckning vi lyssnar på deras initiativ och idéer. Den syns också i hur vi respekterar deras kroppsliga och personliga integritet. Ett medvetet arbete handlar om att använda makten ansvarsfullt och skapa en verksamhet där barn bemöts med respekt och får inflytande inom trygga ramar.
Material för vuxna
PODD
Vem får bestämma: om vuxnas makt och barns inflytande
Reflektionsfrågor för podden
Börja gärna med egen reflektion innan ni diskuterar frågorna tillsammans i arbetslaget. Utgå från konkreta situationer och vardagliga möten. Välj de frågor som är mest relevanta för er!
En del frågor kan kännas svåra eller väcka olika tankar och erfarenheter. Syftet är att tillsammans reflektera över situationer, normer och arbetssätt som påverkar barnens vardag. Frågorna kan hjälpa oss att synliggöra våra egna mönster i vardagen, ta tillvara barnens perspektiv och utveckla verksamheten vidare. Längst ner på sidan finns tips på vidare läsning och boktips för barn.
-
Vad fastnade särskilt hos dig i podden?
Kände du igen situationer eller exempel från din egen vardag?
Var det något som fick dig att stanna upp eller tänka efter?
Hur tänker du kring vuxnas makt och barns möjlighet att påverka i vardagen?
-
Vilka tankar väckte podden hos oss?
I vilka situationer blir vuxnas makt särskilt tydlig i vår vardag?
Finns det regler, rutiner eller arbetssätt som vi gör av vana utan att reflektera över varför?
Hur lyssnar vi på barnens tankar, initiativ och önskemål i vardagen?
Hur bra är vi på att skapa utrymme för barnens initiativ och bemöta och ta tillvara dem?
Hur kan vi ge barn större inflytande och handlingsutrymme?
-
Barnens perspektiv kan synliggöras genom observationer, samtal, lek, dokumentation och vardagliga situationer.
Hur märks det när barn känner att de blir lyssnade på eller inte blir lyssnade på?
Finns det situationer där barns initiativ eller idéer lätt stoppas av rutiner eller vuxnas planering?
Hur syns barns delaktighet och inflytande i lek, rutiner och vardagliga situationer?
Finns det något barnen uttryckte som vi vill ta med oss vidare i vårt arbete?
-
Finns det situationer där vi kunde ge barn mera utrymme att påverka eller göra egna val?
Vågar vi släppa en del av kontrollen och ge barnen mer utrymme för sina idéer, initiativ och förslag?
Hur kan vi bli bättre på att stanna upp och reflektera över våra egna rutiner och sätt att bemöta barn?
Finns det något barnen uttryckte som vi vill ta med oss vidare i vårt arbete?
Finns det arbetssätt eller situationer som vi skulle vilja utforska eller pröva på ett nytt sätt?
Vad fungerar redan bra hos oss?
Vad skulle vi vilja utveckla eller förändra?
Vad kunde vara ett första konkret steg i vardagen?
-
Diskutera eller skriv ner:
Vilket område vill vi börja utveckla?
Varför är det område viktigt och vad vill vi uppnå?
Vad fungerar redan bra inom det valda område och vad kan vi bygga vidare på?
Vad behöver vi utveckla eller förändra inom det valda området?
Vad vill vi pröva i vardagen?
Hur märker vi om förändringen fungerar?
När följer vi upp och vem ansvarar för att arbetet går vidare?
Undervisning för barn
BERÄTTELSE
Fin på foto
Inför fotograferingen vill Tette att allt ska bli precis rätt och att hans favorit-halsband ska sitta perfekt. När Vuxen vill skynda på uppstår en konflikt som väcker frågor om att bli lyssnad på, att få bestämma över sig själv och att hitta en balans mellan barn och vuxna.
Instruktioner för arbete med berättelsen
Berättelserna kan läsas digitalt, där bilderna, bildstödet och frågorna klickas fram i takt med läsningen. Alternativt kan hela materialet skrivas ut och användas i samlingen eller i mindre grupper.
Berättelsen har 5 illustrationer. Det finns även gemensamma illustrationer för alla berättelserna (karaktärerna), som pedagogen kan använda för att påminna barnen om vad karaktärerna heter och vilka som är med i dagens berättelse.
Till varje berättelse finns det frågeställningar som underlag för diskussion i barngruppen. Frågorna är uppbyggda så att de går från det konkreta, det som berättelsen handlar om, till det större, till de mer öppna frågorna, som kan upplevas svårare. De inledande frågorna kan med fördel ställas under berättelsens gång, för att försäkra förståelsen hos alla lyssnare. Vissa berättelser har även fördjupande frågor. Tanken är att frågorna på så sätt lätt kan anpassas till barngruppens ålder och förmåga.
Till varje berättelse hör visuellt stöd. De visuella stöden används så att alla barn ska förstå innehållet i sagorna. Pedagogen kan peka på de visuella stöden medan hen läser om det finns behov. Vid diskussionen tillsammans med barnen ska de visuella stöden vara med som ett verktyg för att säkerställa alla barns delaktighet. Låt barnen peka på bilderna om de inte vill uttala sig högt.
Längden på varje session uppskattas till ca 25-40 minuter beroende på barngruppen och hur djupt man önskar gå i diskussionerna.
Ordet “pedagog” används här som en gemensam benämning på alla som jobbar inom småbarnspedagogiken för enkelhetens skull.
Tips
Speglar är bra att ha - så att barnen kan se sig själv och sina känslouttryck då man talar om känslor.
Läser man berättelsen digital så kan man klicka på bilderna för att visa dem större.
VIDARE LÄSNING
Länkar:
Feedbacktrappan
DISCanalys
Boktips för personal:
Vuxnas makt i möten med barn
Veronica NytomtLyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete
Ann Åberg, Hillevi Lenz Taguchi
Boktips för barn:
Vitvivan och gullsippan
Pija LindenbaumAkta dig, Ante!
Jonas LindénRymlingarna
Malin KlingenbergGränsen
Maria Nilsson ThoreDe nya flodhästarna
Olof Landström, Lena Landström
Producerat av Moilo, med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska Kulturfonden i samarbete med Helsingfors universitet och Stiftelsen Sedmigradsky. © 2026 Moilo.