Vem kan gräva?

 Text: Joanna Vikström Eklöv // Illustrationer: Hanna Siira.

I denna berättelse deltar Vuxen, Trina och Poppe.
Bildstöd samt reflektionsfrågorna hittar du längre ner på sidan.

 Framför daghemmet Kotten finns massor av fuktig och mjuk sand. Det finns både högar och gropar. Här kan man gräva, baka och köra. Det finns traktorer, plastformar för sandkakor och spadar så det räcker åt alla.

Men det finns bara en grävmaskin.

Grävmaskinen är gul med bruna rostfläckar.

Den är väldigt gammal. Mellan spakarna och grävarmen kan man klämma fingrarna, om man inte är försiktig. Med den gula grävmaskinen kan man gräva de bästa och djupaste groparna. Man kan till och med gräva diken.

Trina ska gräva ett dike. Diket ska vara långt. Så lång att hon måste gräva hela eftermiddagen.

Mätt efter mellanmålet klär Trina snabbt på sig och är först ut av alla. Hon sätter händerna i sidorna, tittar runt och planerar var diket ska börja och sluta.

Sedan börjar hon gräva.

Grävmaskinen tar stora skopor med sand. Diket blir djupt och fint med jämna släta sidor. Den fuktiga sanden gör att sidorna hålls alldeles raka. En efter en kommer och tittar och säger:

– Wow!

– Oh!

– Så fint!

Poppe har planerat att gräva en stor grop. Den ska han fylla med vatten. Det ska bli en sjö. I sjön tänker han sätta abborrar som han ska meta upp. Alla kommer att tycka att han är den bästa grävaren, för att han kan gräva en hel sjö, med abborrar i. Poppes pappa tycker att Poppe kan gräva lika bra som en vuxen. Poppes pappa jobbar också med att gräva. Så Poppe vet hur man gräver jättebra.

Men ännu sitter han på bänken i hallen, och kämpar med utebyxornas ben som är aviga och har trasslat ihop sig. Till slut ger han upp och kastar byxorna över rummet och går ut.

– Skräpbyxor! Dem ska jag gräva ner i sjön!

Han är redo att börja gräva. Poppe tänker på hur fint spakarna känns i händerna när han gräver. Han tänker på sin sjö och alla abborrar. Poppe går ut genom den stora dörren. Då ser han Trina.

Hon gräver!

Ett jättefint långt dike dessutom.

Men det är ju bara han som ska gräva bra! Precis som sin pappa. Poppe ser hur alla

står runt Trina och säger:

– Wow!

– Oh!

– Så fint!

Poppe rättar till sina handskar. Sedan går han fram till diket. Nu har han inte snälla tankar.

– Diket är dåligt, säger Poppe.

– Mitt dike är jättefint, svarar Trina.

– Flickor kan inte gräva, säger Poppe.

– Jag gräver ju, säger Trina, och mitt dike är jättelångt, har släta sidor och jag är en grävare, avslutar Trina bestämt.Poppe tar ett steg närmare diket. Han sträcker fram sin fot och trycker ner den vid kanten av diket.

Kanten rasar.

– Där ser du, diket är dåligt, fnyser Poppe.

Den släta sidan blir till en stor hög i botten av diket.

– Vad gör du?! ropar Trina upprört.

Poppe vänder på ansiktet och tittar argt åt andra hållet. Vad har han gjort?

Vuxen kommer med de stora spadarna och säger att man också kan gräva med dem. Poppe tar den största spaden och börjar snabbt gräva en stor grop. Han gräver så sanden yr. Trina fortsätter gräva på sitt dike. Plötsligt låter det: “Kloink!” Spade och skopa möts. Trina och Poppe tittar upp på varandra. Trina tittar på sitt dike och sedan på Poppe, Poppe tittar på sin grop och sedan på Trina.

De har grävt ihop diket och gropen.

– Vatten kan rinna ur mitt dike till din sjö, säger Trina.

– Du kan få meta abborrar i min sjö, säger Poppe.

Reflektionsfrågor

1. Hur ser grävmaskinen ut?

2. Vad vill Trina gräva?

3. Vad vill Poppe gräva?

4. Hur många grävmaskiner finns det?

Varför finns det bara en enda grävmaskin?

5. Hur gör man när man sätter händerna i sidorna? Testa. Hur känns det?

6. Varför förstörde Poppe diket som Trina grävde?

Hur kändes det för Trina?

8. Vem får gräva med en grävmaskin?

9. Varför säger Poppe att flickor inte kan gräva?

Är det för att Poppe själv vill gräva?

Är det så att Poppe tror att det finns saker flickor eller pojkar inte kan, bara för att de är flickor eller pojkar?

Till pedagogen: Diskutera med barnen att flickor och pojkar kan göra samma saker. Låt barnen ge exempel på vad de själva tycker om att göra, och visa att alla kan välja det de gillar, oavsett kön.

10. Varför tror Poppe att han blir stark när han är arg?

Hur känns det för dig då du är arga?

När känner du dig stark?

Till pedagogen: Förklara att Poppe tror att han blir stark när han är arg, för kroppen känns full av kraft och energi då. Kanske har han sett andra bli arga och starka, t.ex. i filmer eller sagor, och tar efter. Men att vara arg gör en inte starkare, ibland blir det svårare att tänka klart. När man blir arg så är det bra att hinna fundera på vad man säger eller gör, så att man inte gör någon annan ledsen eller illa. Tänk även på genusperspektivet - detta gäller både pojkar och flickor.

11. Varför är det viktigt för Poppe att andra tycker att han är den bästa grävaren?

Är det viktigt att alltid vara bäst?

12. Kan flera vara bra på samma sak?

Vad är du bra på?

13. I slutet samarbetar Poppe och Trina kring Abborrsjön - vad tror du att samarbeta betyder?

Tips

Lek kring samarbete - hålla ballongen i luften

  • Material: ballong.

  • Barnen och de vuxna står i en ring och håller varandra i händerna. Kasta upp en ballong och försök tillsammans hålla ballongen i luften, utan att släppa taget om kompisens hand.

Pedagogisk dokumentation

- Barnens tankar, samtal och erfarenheter

Barnens tankar, frågor och lekar kan ge viktiga perspektiv på verksamheten. Genom dokumentation blir barnens idéer, erfarenheter och lärprocesser synliga och arbetslaget kan samtidigt få syn på sådant som annars lätt går förbi i vardagen. Dokumentationen hjälper också barnen att se hur deras tankar och förståelse förändras och utvecklas över tid.

BARNENS RÖSTER

Läs berättelsen tillsammans och utgå från reflektionsfrågorna. Ta tillvara barnens spontana tankar, idéer och funderingar.

  • Vad fastnade barnen särskilt för?

  • Vilka frågor eller tankar väckte berättelsen?

  • Vad reagerade barnen särskilt på?

  • Vilka idéer, lösningar eller funderingar lyfte barnen själva?

  • Hur tänker barnen själva att man kunde lösa en situation eller göra annorlunda?

  • Skriv gärna ner barnens egna ord, tankar eller citat på lappar och gör dem synliga i rummet.

LÅT BERÄTTELSEN LEVA VIDARE

Fortsätt utforska temat tillsammans med barnen utgående från deras frågor, initiativ och nyfikenhet. Vad vill barnen utforska? Det kan till exempel göras genom att: 

  • Rita eller skapa något som barnen fastnade för i berättelsen.

  • Lek vidare på berättelsen. Vad händer sedan?

  • Pröva olika roller genom lek, drama eller rollekar.

  • Utforska känslor, relationer eller situationer som barnen reagerade på.

  • Uppmärksamma situationer i vardagen som påminner om berättelsen.

  • Komplettera gärna dokumentationen med barnens teckningar, skapande, fotografier eller nya tankar.

VAD HÄNDE SEDAN?

  • Hur levde temat vidare efter berättelsen?

  • Vad valde barnen själva att fortsätta utforska?

  • Vad tog barnen initiativ till?

  • Hur fortsatte barnens tankar att synas i lek, samtal eller i samspelet med andra barn?

  • Gör barnens tankar, idéer och aktiviteter synliga i dokumentationen.

ÅTERBESÖK TILLSAMMANS MED BARNEN

  • Återvänd till dokumentationen efter en tid. Titta tillsammans på barnens tankar, bilder, citat eller det som dokumenterats.

  • Vad minns barnen?

  • Har nya tankar eller frågor väckts?

  • Har något förändrats i barnens lek, relationer eller sätt att tänka?

  • Finns det något barnen vill lägga till eller fortsätta utforska?

Producerat av Moilo, med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska Kulturfonden i samarbete med Helsingfors universitet och Stiftelsen Sedmigradsky. © 2026 Moilo.