Tussilagobarnen

 Text: Hanna Lundström // Illustrationer: Hanna Siira.

I denna berättelse deltar Vuxen, Trina, Tette och Nille.
Bildstöd samt reflektionsfrågorna hittar du längre ner på sidan.

 Nu är det vår! Det märks i hela kroppen! Det finns nya, små blad på träden. Fåglarna sjunger.

– Idag behöver vi inga galonkläder, för idag är det varmt och härligt, säger Vuxen.

Trina, Tette och Nille klär på sig: skorna, jackan, mössan och fingervantarna.

De skyndar sig ut genom dörren.

– Vi springer till rutschkanan, säger Trina.

Tette och Nille nickar. Tette springer. Nille kämpar. Hon behöver gåstolen som hjälp för att ta sig fram. Det är för att hennes fötter inte lyder. Det har alltid varit så.

Plötsligt pekar Trina mot staketet. Hon springer iväg.

– Kom Tette, kom Nille! Det växer någonting här! ropar Trina.

Tette snabbar sig. Nille kämpar. De kommer fram och ser det fina. Det växer granna, gula blommor vid staketet.

– De heter tussilago! säger Trina. Hon känner sig stolt. Det känns fint att veta vad blommorna heter.

– De är så fina, suckar Nille.

– Jag har aldrig sett så fina blommor, säger Tette.

– Det finns en blomma åt var och en, säger Trina.

De räknar tillsammans. En, två, tre blommor. Ett, två, tre barn. Trina, Nille och Tette plockar varsin blomma.

– Nu hör vi ihop, säger Trina.

– Vi är tussilagobarnen, säger Nille.

Nille har aldrig varit så här glad förut. Det känns så bra att höra ihop med Trina och Tette.

– Tänk om de här blommorna är magiska, säger Nille.

Trina och Tette nickar.

– Antagligen, säger Trina.

När Nille kommer hem pratar hon bara om tussilagobarnen. Det är det viktigaste i världen.

Nästa morgon är Nille lycklig.

– Vi är tussilagobarn, säger hon åt Tette och Trina när de äter morgongröt.

Både Tette och Trina nickar och ler.

När de går ut är Tette och Trina supersnabba och springer rakt till staketet, platsen där de hittade tussilagona igår. Nille kämpar. Hon rör sig så fort hon kan, men det går inte så bra. Det är lerigt väder idag. Gåstolen fastnar. Leran suger in hjulen i marken. Det börjar regna, och allting känns ännu värre.

Nille är framme långt efter Tette och Trina.

De har redan plockat varsin tussilago. När Nille är framme finns det inte en enda tussilago kvar. Nille kan inte tro att det är sant. Det finns inte en enda tussilago åt Nille!

Nille vill också ha en! Nille vill skrika stopp, men hon vågar inte. Nille vill skrika att hon också vill ha en, men det kommer inga ord. Istället kommer tårarna. Det kommer massa tårar, men Tette och Trina märker inte ens. De bara dansar och skrattar och leker.

Då kommer Vuxen.

– Varför gråter du, Nille? frågar Vuxen.

– För att jag inte fick en tussilago, snyftar hon.

– Men du var så långsam! säger Trina. Och när det är slut så är det helt enkelt slut!

– Kan ni dela? frågar Vuxen.

Då blir Tette och Trina arga.

– Man kan inte dela en tussilago, säger Tette ilsket.

– Tussilagon går sönder, förklarar Trina.

Då gråter Nille ännu mer.

– Jag är faktiskt också ett tussilagobarn, säger Nille.

Tette och Trina håller hårt i blommorna. De vill inte dela. De vill verkligen inte dela.

– Kan ni turas? frågar vuxen.

Trina och Tette skakar på huvudet.

Men Nille, hon nickar.

– Att dela är rättvist, säger Nille.

– Du har rätt, säger Trina.

– Okej då, säger Tette, men det hörs på rösten att han helst vill ha en egen tussilago.

När de går in ställer de blommorna i ett vattenglas. Blommorna är som små solar, och alla kan titta på dem. Just nu kan alla vara tussilagobarn.

Reflektionsfrågor

1. Vad gör barnen?

2. Vad är en tussilago?

3. Vad är en gåstol?

4. Varför har Nille en gåstol?

Har du någon gång sett en sån?

Varför kan man behöva en sådan?

5. Hur tror du att Nille känner sig när de kan plocka blommor tillsammans?

6. Hur känner sig Nille när hon inte hinner med och plocka blommor nästa dag?

Vad tror du att Nille hade önskat sig av sina kompisar då?

Hur kan man hjälpa en kompis som inte har det lika lätt som andra?

Till pedagogen: Förklara för barnen att Nille inte kan röra sig lika snabbt som de andra, eftersom hon använder en gåstol (inte samma förutsättningar). Den första dagen kunde hon vara med och plocka tussilagon, men den andra dagen hann hon inte fram i tid. Kompisarna tänkte inte på att Nille behövde mer tid för att hinna med. Diskutera hur Nille ändå kan vara med i olika situationer, men på sitt sätt. Rättvisa betyder inte att alla får samma sak, utan att alla får det de behöver för att kunna vara med. Betona att alla har olika behov, en del behöver hjälp att lugna sig när det blir för mycket ljud eller känslor, andra hjälpmedel för att röra sig, höra eller se.

Fördjupning: Hjälp barnen att tänka vidare: Vad kan man tänka på om man har kompisar som till exempel hör dåligt, ser dåligt, är känsliga för ljud eller blir trötta fort?

7. Varför vågar Nille inte skrika stopp?

8. Varför vill de andra inte dela på blommorna?

Hur känns det att dela med sig av det man har?

9. Vad betyder det när något är rättvist?

Vad tycker du att är rättvist?

Vad betyder ordet rättvist här - när Trina, Nille och Tette ska plocka tussilagon?

10. Vad betyder det när något är orättvist?

Har du varit med om att något varit orättvist?

11. Är lika alltid rättvist?

Tips

Uppgift

Diskutera bilden Inclusion fence tillsammans med barnen utgående från fråga nummer 11.

Illustration: Hanna Siira.

Pedagogisk dokumentation

- Barnens tankar, samtal och erfarenheter

Barnens tankar, frågor och lekar kan ge viktiga perspektiv på verksamheten. Genom dokumentation blir barnens idéer, erfarenheter och lärprocesser synliga och arbetslaget kan samtidigt få syn på sådant som annars lätt går förbi i vardagen. Dokumentationen hjälper också barnen att se hur deras tankar och förståelse förändras och utvecklas över tid.

BARNENS RÖSTER

Läs berättelsen tillsammans och utgå från reflektionsfrågorna. Ta tillvara barnens spontana tankar, idéer och funderingar.

  • Vad fastnade barnen särskilt för?

  • Vilka frågor eller tankar väckte berättelsen?

  • Vad reagerade barnen särskilt på?

  • Vilka idéer, lösningar eller funderingar lyfte barnen själva?

  • Hur tänker barnen själva att man kunde lösa en situation eller göra annorlunda?

  • Skriv gärna ner barnens egna ord, tankar eller citat på lappar och gör dem synliga i rummet.

LÅT BERÄTTELSEN LEVA VIDARE

Fortsätt utforska temat tillsammans med barnen utgående från deras frågor, initiativ och nyfikenhet. Vad vill barnen utforska? Det kan till exempel göras genom att: 

  • Rita eller skapa något som barnen fastnade för i berättelsen.

  • Lek vidare på berättelsen. Vad händer sedan?

  • Pröva olika roller genom lek, drama eller rollekar.

  • Utforska känslor, relationer eller situationer som barnen reagerade på.

  • Uppmärksamma situationer i vardagen som påminner om berättelsen.

  • Komplettera gärna dokumentationen med barnens teckningar, skapande, fotografier eller nya tankar.

VAD HÄNDE SEDAN?

  • Hur levde temat vidare efter berättelsen?

  • Vad valde barnen själva att fortsätta utforska?

  • Vad tog barnen initiativ till?

  • Hur fortsatte barnens tankar att synas i lek, samtal eller i samspelet med andra barn?

  • Gör barnens tankar, idéer och aktiviteter synliga i dokumentationen.

ÅTERBESÖK TILLSAMMANS MED BARNEN

  • Återvänd till dokumentationen efter en tid. Titta tillsammans på barnens tankar, bilder, citat eller det som dokumenterats.

  • Vad minns barnen?

  • Har nya tankar eller frågor väckts?

  • Har något förändrats i barnens lek, relationer eller sätt att tänka?

  • Finns det något barnen vill lägga till eller fortsätta utforska?

Producerat av Moilo, med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska Kulturfonden i samarbete med Helsingfors universitet och Stiftelsen Sedmigradsky. © 2026 Moilo.