Silverpinnen

 Text: Joanna Vikström Eklöv // Illustrationer: Hanna Siira.

I denna berättelse deltar Vuxen, Nille och Poppe.
Bildstöd samt reflektionsfrågorna hittar du längre ner på sidan.

Lika klart som höstsolen lyser gruppens orangefärgade reflexvästar när de rör sig framåt längs stigen. Bakom daghemmet Kotten finns en lång grusstig som går genom skogen. Stigen slingrar sig mellan tallar, granar och stenar med tjock mossa på sig. Stigen är platt och jämn av allt regn. Man kan krypa, gå, springa och rulla fram hur lätt som helst.

Gruppen tittar på allt vackert, lyssnar på fågelljud och njuter av solen. På stigen lite längre fram ligger något fint och glänser i solskenet. Alldeles slät och ljusgrå. Något som man verkligen behöver.

Den perfekta pinnen!

Pinnen ligger alldeles ensam och bara väntar på att någon ska hitta den.

– Jag hann ta den först, säger Nille och håller hårt i pinnen hon just hittade.

– Men jag såg den först, säger Poppe och håller lika hårt i samma pinne.

De stirrar på varandra och båda två känner sig lika säkra på att pinnen är deras egen. Nille och Poppe drar i pinnen fram och tillbaka och vill att den andra ska släppa taget.

– Om du släpper får du en annan bättre pinne av mig, försöker Nille.

– Du kan få alla mina pinnar, fortsätter Nille.

– Jag vill ha den här pinnen! Släpp! ropar Poppe.

Poppe trycker sin kropp hårt mot Nille. Han försöker knuffa undan Nille och samtidigt dra pinnen ur hennes hand.

Nille släpper inte och hon rör sig ingenstans.

Det känns som att det börjar koka inuti Poppe. Han känner sig som en vulkan som mullrar och strax ska explodera och all glödande magma kommer att spruta upp i luften och sedan rinna ut.

Poppe förstår att Nille inte kommer att släppa pinnen.

– Argh!!! ropar Poppe allt vad han orkar.

Det hörs i hela naturen.

Poppe stampar hårt i marken, sparkar och skriker.

Han får tag i sina gummistövlar som han sliter av sig och kastar iväg. Ena gummistövel landar i diket, medan den andra landar rakt i Nilles huvud.

– Aj!!!

Nille ropar till och börjar storgråta.

Vuxen springer snabbt fram för att trösta Nille.

Det blir knäpptyst.

Det enda som hörs är Nilles snyftningar.

Alla med reflexväst tittar på Poppe.

Poppe står ensam på stigen, utan skor och utan pinne.

Och med blöta strumpor.

Alla ser att Poppe är arg, men ingen ser att han är ledsen.

På marken bredvid Nille ligger pinnen. Nille har tappat den. Den är alldeles len och grå, som silver.

Poppe är säker på att pinnen går att trolla med. Poppe vill kunna trolla. Han vill trolla sig själv snäll.

Reflektionsfrågor

1. Vart är barnen på väg?

Vad hittar de på stigen?

Vem grälar om pinnen?

2. Hur känns det inuti Poppe?

Återkoppla till situationen då Poppe inte får pinnen.

3. Hur känns det inuti dig när du blir jättearg?

Var i kroppen kan det kännas?

Vilken färg skulle känslan arg ha?

4. Får man vara arg?

Vad kan man göra när man blir arg för att lugna ner sig?

Vad gör du när du blir arg?

5. Hur tror du att Nille känner sig när Poppe blir så arg?

Hur känns det om någon skriker till dig?

Hur känns det att vara någon som skriker eller kastar saker?

6. Varför känner sig Poppe ledsen?

Var i kroppen känns det då man är ledsen?

Har du känt dig ledsen någon gång? När? (fråga barnen om de vill delge)

Vad kan hjälpa när man är ledsen?

7. Vad betyder det att känna sig besviken?

Har du någon gång känt dig besviken? När? (Fråga barnen om de vill delge)

8. Kan man vara både snäll och arg?

Vilka känslor finns det?

Kan man känna alla känslor?

Till pedagogen: Hjälp barnen med att benämna alla möjliga olika känslor, inte bara arg/glad...

9. Hur kan man hjälpa Poppe?

Till pedagogen: Diskutera att det är vuxnas roll att hjälpa båda parter i en konfliktsituation och hur man kan lugna sig själv om man blir jättearg.

Tips

  • Lek kopplad till berättelsen - känslorunda
    Med hjälp av de visuella stöden får alla berätta hur de känner sig och varför – frivilligt.
    Använd spegeln – se hur man ser ut med den känslan

Pedagogisk dokumentation

- Barnens tankar, samtal och erfarenheter

Barnens tankar, frågor och lekar kan ge viktiga perspektiv på verksamheten. Genom dokumentation blir barnens idéer, erfarenheter och lärprocesser synliga och arbetslaget kan samtidigt få syn på sådant som annars lätt går förbi i vardagen. Dokumentationen hjälper också barnen att se hur deras tankar och förståelse förändras och utvecklas över tid.

BARNENS RÖSTER

Läs berättelsen tillsammans och utgå från reflektionsfrågorna. Ta tillvara barnens spontana tankar, idéer och funderingar.

  • Vad fastnade barnen särskilt för?

  • Vilka frågor eller tankar väckte berättelsen?

  • Vad reagerade barnen särskilt på?

  • Vilka idéer, lösningar eller funderingar lyfte barnen själva?

  • Hur tänker barnen själva att man kunde lösa en situation eller göra annorlunda?

  • Skriv gärna ner barnens egna ord, tankar eller citat på lappar och gör dem synliga i rummet.

LÅT BERÄTTELSEN LEVA VIDARE

Fortsätt utforska temat tillsammans med barnen utgående från deras frågor, initiativ och nyfikenhet. Vad vill barnen utforska? Det kan till exempel göras genom att: 

  • Rita eller skapa något som barnen fastnade för i berättelsen.

  • Lek vidare på berättelsen. Vad händer sedan?

  • Pröva olika roller genom lek, drama eller rollekar.

  • Utforska känslor, relationer eller situationer som barnen reagerade på.

  • Uppmärksamma situationer i vardagen som påminner om berättelsen.

  • Komplettera gärna dokumentationen med barnens teckningar, skapande, fotografier eller nya tankar.

VAD HÄNDE SEDAN?

  • Hur levde temat vidare efter berättelsen?

  • Vad valde barnen själva att fortsätta utforska?

  • Vad tog barnen initiativ till?

  • Hur fortsatte barnens tankar att synas i lek, samtal eller i samspelet med andra barn?

  • Gör barnens tankar, idéer och aktiviteter synliga i dokumentationen.

ÅTERBESÖK TILLSAMMANS MED BARNEN

  • Återvänd till dokumentationen efter en tid. Titta tillsammans på barnens tankar, bilder, citat eller det som dokumenterats.

  • Vad minns barnen?

  • Har nya tankar eller frågor väckts?

  • Har något förändrats i barnens lek, relationer eller sätt att tänka?

  • Finns det något barnen vill lägga till eller fortsätta utforska?

Producerat av Moilo, med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska Kulturfonden i samarbete med Helsingfors universitet och Stiftelsen Sedmigradsky. © 2026 Moilo.